Ankor som klättrar i berg, hundar som äter krusbär. Kan det finnas något värre? Tro det eller ej men det gör det.
Mysterium som förblir olösta, tex varför folk är så jävla dumma i huvudet och lämnar kvar tomma förpackningar i kylskåpet. Jag blir så arg, för jag hade tänkt mig att unna mig ett glas äppeljuice när jag speccade House. Eftersom man blir rätt seg av att stirra på en skärm i flera timmar, så tog det mig tid att samla ihop krafter för att ta mig ur sängen, öppna min dörr, gå ned för trapporna, öppna kylskåpsdörrn and reach out for the juice.

Det tog två hela avsnitt ca 90 minuter innan jag orkade, så jag tog mig upp ur sängen, tog på mig min morgonrock, öpnnade min dörr, gick ned för trappan, tände i köket och tillslut öpnnar kylskåpet. Till en början hittade jag inte juicepaketet, men jag var helt säker på att det fanns där när jag kom hem, så jag gav inte upp. Efter cirka 1 minuts intensivt letande hittade jag paketet långt bak i kylskåpet. Bakom äggen och en form med potatisgratäng. Jag försökte vara så tyst som möjligt, (då klockan var efter läggdags), så jag hade bestämt mig för att försöka nå paketet utan att ta ut något ur kylskåpet. Jag sträckte min arm efter paketet utan att kolla riktigt vart jag satte handen.

Det som min hand fick känna var inte ett rektangulärt juicepaket, istället fick det bli en skitvass gaffel. Detta fick min arm att snabbt slungas upp mot den övre hyllan i kylskåpet som bar på en mängd olika livsmedel. För att det var jag så var det själklart en skål med grädde och en liten gryta med sås. Jag gick från en smidig ninja till Ferdinand på loppet av några få sekunder.

Efter att ha torkat upp allt och ställt tillbaka hyllan, drog jag ut formen med potatisgratängen, ställde den på spisen och räckte mig ännu en gång efter juicepaketet. Denna gång hade jag mitt target locked, so no mistakes here mister! Det var då, när jag med min relativt robusta hand greppade om paketet och lyfte det, som jag insåg vad jag gjort vart helt meningslöst. Jag ville inte tro det som hade skett, det kändes som en mardröm, mitt hjärta slog ett extra slag och hoppade över nästa. Jag trodde mitt liv var över, människan som hade lämnat kvar paketet hade lyckats, lyckats med att förstöra mitt. Men jag ville som sagt inte tro att detta hade hänt.

När jag lugnat ner mig bestämde jag mig för att jag inte skulle låta en okänd individ få förstöra mitt House marathon, så jag spelade ett litet spratt med mig själv. Jag fyllde paketet med vatten, la det i kylen, gick på toa och sedan tillbaks till kylskåpet och sa till mig själv: Nehem kolla! Ett helt juicepaket, och det är bara mitt BARA MITT!!
Efter att ha kollat omkring mig lite suspicious, gick allt skrikande sedan över till ett evul doktors skratt(MUhauhauhauhauuha).

NEJ! Jag var inte besegrad! Du som nu har gjort detta kan förvänta dig ett juicepaket fyllt med karamellfärg och ättika!!! muahuahuahuhauhauha !!

/ Evul slacker!